Smarta justeringar minskar energianvändningen i Societetshuset

Hur mycket energi kan sparas genom att lära känna en byggnad på djupet? På Societetshuset har ett systematiskt arbete med driftoptimering redan lett till att energianvändningen minskat med över 50 000 kWh under årets första månader. Bakom resultatet ligger både tekniska investeringar och ett omfattande arbete med att trimma byggnadens system.

Arbetet med energi- och driftoptimering på Societetshuset har under 2026 gått från planering och kalkyler till ett mer aktivt och löpande arbete i byggnaden. Det består nu av både av större tekniska investeringar och många mindre justeringar som tillsammans gör byggnaden mer energieffektiv.

Resultat och energibesparing

Under årets första månader har energianvändningen minskat med 31 procent jämfört med tidigare år. Det motsvarar drygt 42 000 kWh och innebär en kostnadsbesparing på ungefär 45 000 kronor. Bakom resultatet ligger ett omfattande arbete med att trimma byggnadens tekniska system.

Även elanvändningen har minskat. För perioden mars till maj syns en minskning på cirka 19 procent, vilket motsvarar drygt 12 000 kWh och cirka 10 000 kronor.

Totalt handlar det om en energibesparing på omkring 54 000 kWh hittills under året, med en kostnadsbesparing på cirka 55 000 kronor.

Samtidigt behöver siffrorna sättas i rätt sammanhang. Användningen av byggnaden varierar över tid, vilket påverkar både drift och energibehov. Det som är tydligt är att justeringar i drift tillsammans med genomförda åtgärder ger effekt.

Smått och stort – vad är det vi gör?

Projektleder arbetet gör Simón Olsson Astorini. Vi har träffat honom och här berättar han om det komplicerade arbetet.

- Det handlar dels om insatser som renovering av ventilationsaggregat, men lika mycket om att justera driftstider, temperaturer och flöden för att systemen ska arbeta mer effektivt. Ett konkret exempel är hur ventilationen anpassas efter verksamhet, helgdagar och säsong. Under perioder med låg aktivitet kan delar av systemen vara helt avstängda, medan drift återgår när behovet ökar. För att skapa ännu bättre förutsättningar för verksamheterna har ett bokningssystem även tagits fram som gör det möjligt för hyresgästerna att själva anpassa värme och ventilation utifrån sina behov. Mycket av arbetet är små justeringar, men sammantaget gör de stor skillnad, säger Simón.

Först måste grunderna vara rätt

Arbetet drivs stegvis där både större åtgärder och mindre justeringar pågår parallellt.

- För att hålla struktur delas åtgärderna in i tre typer: optimering, funktionsfel och investeringar. Det gör att vi tydligt kan skilja på vad som kan justeras direkt i drift och vad som kräver större insatser, förklarar Simón. Samtidigt prioriteras åtgärderna löpande. Vissa behöver göras direkt för att få ordning på funktion och grundförutsättningar, medan andra planeras in över tid.

- En viktig del är också att säkerställa grunderna. Det handlar om att givare visar rätt, att flöden är rimliga och att systemen gör det vi tror att de gör. Utan det blir det svårt att optimera på riktigt.

Modern teknik ger stor energibesparing

En större del i arbetet är renoveringen av ventilationsaggregaten. I samband med detta har äldre remdrivna fläktar, installerade i början av 1990‑talet, bytts ut mot moderna fläktar med direktdrift.

- Före bytet låg effekten på nära 13 kW per fläkt vid helfart. Efter åtgärden ligger effekten på cirka 3,3 kW. Det innebär en minskning på runt 70–75 procent för just fläktdriften. Skillnaden beror på tekniken. De gamla fläktarna drevs med remmar mellan motor och fläkt, vilket ger energiförluster och mer underhåll. De nya har motorn direkt kopplad till fläkten, vilket gör dem effektivare, mer driftsäkra och betydligt snålare i energianvändning, förklarar Simón.

Utöver fläktbytet har även styrning och andra delar i systemen setts över. För att kunna följa upp effekterna bättre har aggregaten fått separata elmätare, vilket ger bättre kontroll över hur driften påverkar energianvändningen.

Justeringar i den dagliga driften

Under början av året låg fokus på planering och förberedelser inför aggregatrenoveringen, därefter övergick fokus successivt till att även omfatta den dagliga driften. Här har flera justeringar genomförts i både ventilation- och värmesystemen. Det handlar bland annat om förändringar i driftstider, temperaturer och hur systemen används vid olika belastning. I vissa delar har drift begränsats, medan andra behövt anpassas, till exempel med hänsyn till luftfuktighet eller varierande användning.

Många delar ska samverka

Systemen i byggnaden hänger i hög grad ihop, vilket gör att förändringar behöver göras med eftertanke.

- Ett tydligt exempel är ventilationen, säger Simón. I vissa delar har drift kunnat minskas, medan andra kräver kontinuerlig funktion, bland annat på grund av luftfuktighet. Det har lett till lösningar där ventilation kombineras med vädringsfunktioner eller behovsstyrning. I vissa fall används även tryckknappar eller tidsstyrning för att anpassa driften.

Samtidigt ses hela systembilden över.

- Det handlar inte bara om ventilation, utan också om hur värme, kyla och vatten samverkar. Justeringar görs i shuntgrupper, temperaturer och flöden, samtidigt som pumpar och aggregat optimeras för att undvika onödig energianvändning.

Ett område som också är i fokus är tappvarmvatten och varmvatten-cirkulation.

- I dag kan cirkulationen i vissa delar gå kontinuerligt, även när behovet är lågt, säger Simón. Därför tittar vi på lösningar där systemet i större utsträckning styrs efter faktisk användning. Ett exempel är att kunna aktivera eller höja temperaturen i samband med att utrustning som till exempel diskmaskiner i köket startar, i stället för att hålla full drift dygnet runt.

Parallellt undersöks även möjligheten att ta tillvara överskottsenergi i byggnaden, till exempel genom att använda värme från kylsystem för att förvärma tappvarmvatten.

- Utmaningen är att många åtgärder påverkar varandra. En förändring i ventilationen påverkar värme, och justeringar i temperatur påverkar både komfort och energibehov. Därför behöver arbetet ske stegvis, med uppföljning hela tiden.

Ett arbete som fortsätter att utvecklas

Arbetet fortsätter med fokus på att ytterligare trimma systemen och ta nästa steg i utvecklingen.

- Det handlar både om att följa upp det som redan gjorts och att planera kommande åtgärder inom drift, styrning och teknik. Samtidigt finns det fortsatt potential i att anpassa systemen ännu bättre efter hur byggnaden faktiskt används. Mycket är gjort, men det finns fortfarande en hel del kvar att hämta.

- Att ta ett sådant här helhetsgrepp och se över samtliga system tillsammans med vår entreprenör känns verkligen som ett bra beslut, vi lär oss otroligt mycket både om den här fastigheten och samtidigt kan dessa kunskaper appliceras på våra andra fastigheter. Det känns väldigt bra både ur ett ekonomiskt- och ett hållbarhetsperspektiv, avslutar Simón.