Arena Varberg, event och konferensanläggning.

    Arena Varberg

    Arena Varberg hyr och driver verksamheten i Sparbankshallen, Nöjeshallen och Rotundan. I evenemangshallen finns flera olika lokaler som används för att skapa bästa förutsättningarna för konferens, kongress, fest, mässa, idrottsevenemang, konsert, och möte. Utöver dessa huvudlokaler finns även flera större och mindre konferens- och mötesrum.

    I Sparbankshallen, Nöjeshallen och i Nöjesparken där Rotundan ligger arrangeras det ett stort antal evenemang för både privatpersoner och företag året om. Är du arrangör och på jakt efter en lokal för det lilla mötet, lite större konferens eller ett riktigt stort evenemang? Boka lokal via Arena Varbergs hemsida.

    Under 2019 gjordes en tillbyggnation med nya konferenslokaler. Byggprojektledaren Belinda Djupdahl visar resultatet i filmen.

    Historia

    Arena Varberg innefattar Sparbankshallen, Nöjeshallen och Rotundan. Sparbankshallen är nytillskottet i trion, de två andra har mängder av historia att bjuda på. Nöjesparken invigdes på Valborgsmässoafton 1932 och sedan dess har otaliga musik- och teaterevenemang arrangerats. Här har stjärnor som Duke Ellington, Alice Babs, Evert Taube, Gyllene Tider och Ulf Lundell uppträtt.

    Dansbanan, den taktäckta Rotundan, var grundpelaren i folkparken, här varvades teater med dansmusik. Nöjesparken drev ingen restaurangverksamhet, det skulle vara en alkoholfri nöjesplats där dans förenades med idrott och superiet skulle motas bort.

    Folkparker har sitt ursprung i arbetarrörelsen. Det fanns en ambition att socialisera och bilda sina medlemmar genom det kulturutbud som folkparkerna erbjöd. Men man ville också motverka att ungdomen spårade ur och skapa en skötsamhetskultur. Idrotts-, nykterhets- och frikyrkorörelsen har även de haft en central roll i uppkomsten av parker.

    Folkparkscenen i Varberg gjorde egentligen ett ganska sent intåg. Den första folkparken i Malmö öppnade redan 1893, vilket betyder att det dröjde nästan ytterligare tre decennier innan Varberg slog till på temat. Fast det är en sanning med modifikation, för kulturen med dansbanor hade funnits tidigare, till exempel fanns en vid Ranelid, en vid Lassabacka och en vid Gamla Påskberget. Den senare drevs gemensamt av Varbergs GIF, Varbergs Bois och Varbergs idrottsplats. Och det var samma gäng, fast under namnet Idrottsalliansen, som tog initiativet till att anlägga en modern folkpark.

    Rotunda med samma funktion sedan 30-talet

    Med ekonomiskt bidrag från Folkets hus startade projektet, två kiosker och musiktribunen flyttades med från Påskberget. Upp till det byggdes Rotundan, en skjutbana, en scen för artister och akrobater, en kaffeservering med mera. Den ovala dansrotundan med traditionella former likt ett cirkustält, har en stomme av bärande limträbalkar.

    Rotundan var från början öppen men det fanns väderskydd att täcka för sidorna med när det behövdes. I mitten av 30-talet vinterbonades Rotundan. Flera renoveringar har genomförts genom åren, men trots det kan man se tydliga drag från hur dansbanan såg ut ursprungligen. Över anläggningen vilar en kontinuitet, dansrotundan har haft nästintill samma funktion sedan 30-talet.

    Byggnation av Rotundan 1937

    Byggnation av Rotundan, 1937.

    Rotundan, historisk bild, 1940-tal

    Rotundan någon gång på 1940-talet.

    Enkel byggnad med rikt innehåll

    År 1936 tog parkstyrelsen beslut att utveckla parken ytterligare, en teaterlada skulle uppföras. Fram tills dess hade även teaterpjäser uppförts i Rotundan. Åke Arvidsson var byggnadsingenjör och John Nilsson byggmästare. Byggnaden var enkel och saknade dekorationer, men i denna estetiskt anspråkslösa byggnad har revyer, varieter, evenemang och teatrar avlöst varandra i årtionden.

    Teaterlokalen byggd på fem valvbågar kunde ta emot en publik på över 1000 personer. Precis som vid bygget av Rotundan användes även här limträbågar från Töreboda. Budgeten för bygget sprack, men inte på grund av några exteriöra utsvävningar, utan för att den interiöra inredningen höll en elegantare klass än först planerat.

    Nöjeshallen, historisk bild, svartvit, 1941.

    Nöjeshallen 1941.

    Premiären gick av stapel i juni 1937 och betalande publik - 2.50 kronor för sittplats eller 1 krona för ståplats, fick njuta av operetten ”Cirkusprinsessan” med Ingalill Söderman i huvudrollen. Operetter, talteatrar, revy, lustspel och dans avlöste varandra. Dåtidens mest populära artister anlitades och uppsättningarna var välbesökta, detta tros delvis ha att göra med att lilla Varberg under sommartid berikades av nöjeslystna turister.

    Genom åren har Nöjeshallen genomgått omfattande renoveringar och tillbyggnader har gjorts såväl interiört som exteriört. Taket har sänkts och interiören är moderniserad.

    Nöjeshallen, Varbergs kooperativa 50 år

    Varbergs Kooperativa har 50-års jubileum.

    Idel stjärnglans

    Efter bara några år var Nöjesparken väletablerad och de riktigt stora artisterna kom på besök. Duke Ellington hade två utsålda föreställningar. Ulla Billquist, Karl-Gerhard och Alice Babs var återkommande gäster. Lill-Babs landsortsdebuterade just här och allt varvades med lokala orkestrar som Thores och Holmströms. Akrobater, exotiska djur, cykelakrobater och cirkus var också stående inslag på repertoaren.

    Initiativtagarna till parken hade ju som tidigare nämnt en idrottslig bakgrund. Såklart har även detta speglat evenemangen. På 50-talet byggdes teaterdelen ut för att kunna bjuda publiken på högklassig brottning, bland annat gästade en olympisk världsmästare i sporten g. Uppå det kunde varbergaren se internationell elit i boxning och Varbergs egen bordtennisdrottning Maya Halling spela landskamper.

    Toppar och dalar

    Nöjesparkens glansdagar har kommit och gått om vartannat. I skiftet till 1970-tal blomstrade verksamheten och visade fina resultat. I början av 1980-talet upplevde parken sitt sämsta år någonsin. Publiken ansågs vara ombytlig och flera olika event testades i lokalerna. Mässor, bingo, dansbandskvällar, listan går att göra lång.

    I början av 90-talet var den totala publiksiffran fortsatt låg, trots besök av folkkära artister som Tomas Ledin, Dag Vag och Magnus Uggla. I slutet av 90-talet avvecklas AB Varbergs Nöjespalats som då varit verksamma i 65 år.

    I början av 2000-talet tar en ny era vid när Varbergs Fastighets AB får i uppdrag av Varbergs kommun att uppföra en multievenemangshall.

    Ett arenabygge tar vid

    År 2004 invigdes Sparbankshallen, en evenemangs- och idrottshall med cirka 1600 läktarplatser. Den nya hallen integrerades med den gamla teaterbyggnaden som numera kallas Nöjeshallen. År 2006 renoverades Rotundan. Några år senare, 2015, moderniserades utomhusscenen och Sparbankshallens entré som vetter mot parken byggdes ut.

    Varbergs Fastighets AB äger och förvaltar fastigheten sedan Sparbankshallen byggdes år 2004.

    Källförteckning

    Hjelmstedt, Lennart, Johansson Ronald, Hundra år av nöjen - Om Pehrsonska, Nöjesparken och revyerna, 2016.
    Jern, Henrik, Vandringar i Varberg, 1983.
    www.folketshusochparker.se Länk till annan webbplats.

    Senast publicerad:

    Fakta

    Fastighetsbeteckning

    Nöjesparken 1

    Byggår

    2001-2004

    Arkitekt

    Liljevalls Arkitekter

    BTA (Bruttoarea)

    9684 m²

    Tillgänglighet

    Arena Varberg är tillgängligt för alla. Anpassad parkering nära entrén med ramp. Hiss och elektrisk trapphiss finns samt RWC.